Påskens historia

Påsk blir det någon gång mellan den 22 mars och 25 april.
Mer bestämt så skall påskdagen infalla den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.
Den kristna påsken har sitt ursprung i den judiska pesachfesten, som firas till minne av judarnas befrielse och uttåget ur Egypten.
Den kristna påsken firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse.
Sådeså!

Stilla veckan

Sista veckan i fastan är också den sista veckan innan påsk. Den kallas Stilla veckan eller Dymmelveckan.
Under veckan skulle man ägna sig åt stillhet, kyrkobesök och andakter. Allt skulle vara stilla så att Kristus pina på korset inte förvärrades.
Allt arbete måste vara klart innan påskveckan, annars kunde hemska saker inträffa- som att djuren skadades eller att skadedjur lockades till gården.
Liksom vid andra helger fick man inte syssla med saker som gick runt, som kvarnhjul eller spinnrock.
Veden måste vara färdighuggen innan veckan inleddes, annars var det lika illa som att hugga i korset.

PalmsöndagenStilla veckan inleds med palmsöndagen som firas till minne av Jesu intåg i Jerusalem.
Han hälsades då med palmkvistar som folket lade ut på vägen framför honom.
I Sverige användes, av förklarliga orsaker, kvistar av sälg och vide istället.

Måndagen har många namn:
blåmåndag, svarta måndag, vita måndag, frimåndag, latmåndag och sultenmåndag är några.

Tisdagen
Även tisdagen har flera namn: vita tisdag, svarttisdag och fläsktisdag.
Däremot är namnet Fettisdagen en felaktig, och vanlig, sammanblandning med tisdagen i fastlagen

Dymmelonsdagen
Onsdagen har fått sitt namn från att det var då påskfriden inleddes.
Vad ordet dymmel kommer ifrån och betyder, finns det olika meningar om
- men de flesta verkar eniga om att det har med tystnad att göra.

Kyrkklockorna fick inte låta och därför byttes kläpparna ut mot träkläppar, man virade tyg runt kläppen eller band ihop klockorna.
Man kunde också välja att inte använda kyrkklockorna alls, utan istället slå två träkäppar mot varandra. Först på påskdagen fick kyrkklockorna lov att höras igen. Överhuvudtaget skulle man nu hålla sig tyst och lugn, inget arbete fick utföras och högljutt prat var förbjudet.

På kvällen höll man sig inne, släckte elden i eldstaden och stängde spjället för att hindra häxorna från att komma in.
Man gömde också allt som de kunde tänkas vilja ta med sig till Blåkulla: kaffepannor, katter, kvastar och annat.
Våra tiders påskkärringar har sitt ursprung i forna tiders farliga häxor.

Under 1600-talet brändes många misstänkta häxor på bål.
Ett säkert sätt att testa om de verkligen var häxor var vattenprovet: Kvinnan slängdes i en damm, sjö eller liknande och om hon flöt så var hon en häxa och skulle brännas på bål. Om hon sjönk, så var det beviset för att hon var oskyldig och hon slapp brännas, men drunknade istället!

Skärtorsdagen
Torsdagen har fått sitt namn från ordet skär i betydelsen ren.
Det var då Jesus tvättade lärjungarnas fötter och gav syndernas förlåtelse.
Detta är också dagen då han åt den sista måltiden med dem och instiftade nattvarden.

Under natten förråddes Jesus av Judas och hans pina började. Därför är nu de onda makterna i gång och detta är häxornas natt.

Långfredagen

Långfredagen var en sorglig dag då Jesus korsfästes och dog.

Det mesta var förbjudet och man skulle hålla sig tyst och stilla, tänka på korsfästelsen och gärna lida.
Man piskade varandra eller lade stenar i sina skor och man skulle törsta,
liksom Jesus på korset, och fick därför inte dricka eller bara dricka sparsamt.
Maten var enkel, man åt kanske salt sill, ärtor eller gröt.

Man skulle gärna vara svartklädd och självklart var alla nöjen förbjudna, affärer och restauranger stängda och dagen kändes mycket lång-
särskilt för barnen som inte fick lov att leka.

Påskafton

Påskaftonen är sista dagen i fastan och påsken börjar egentligen inte förrän vid midnatt,
men precis som vi firar julen på julafton istället för juldagen, så firar vi påsken redan på påskafton.

Man fick nu klä sig i ljusare färger och kyrkklockorna fick åter ljuda klart och kalla till gudstjänst.

På påskaftonen avslutades fastan med en måltid, då man åt av det som varit förbjudet, som kött och ägg.
Särskilt äggen kunde man frossa i, eftersom hönsen nu satt igång att värpa igen efter vintern.

Påskdagen

På den tredje dagen, dvs påskdagen, vändes sorgen till glädje i och med att Kristus återuppstod ifrån de döda.
Nu var den långa fastan slut och man fick äta och festa igen.
Man gick upp tidigt för att ta emot solen och kyrkklockorna ljöd för att förkunna att det goda hade segrat över mörkrets makter.
Trollkonsterna var nu borta och man behövde inte längre vara rädd för allt det onda som varit i farten.

Annandag Påsk

Annandagen var ungdomens dag, fylld med lek, sång, dans, mat och dryck.
I vissa delar av landet klädde man ut en flicka och pojke till brudpar när man drog runt mellan gårdarna för att tigga mat och dryck till festerna.

Kul att du läst ända hit/ Tompe

Källa:
Internet & den heliga skrift